'

Jag ska inte ljuga och säga att allt är bra jämt, och att det ständigt finns ett leende på mina läppar. För det är inte sant. För just nu längtar jag (bokstavligt talat!) sönder mig efter min pojkvän. Och ja, det låter klyschigt och lite töntigt när jag skriver dessa rader men jag vet att det här året har varit bra och kunskapsgivande på ett otroligt generöst vis och jag ångrar inte flytten och Göteborg men ibland måste känslorna ut och jag inser att kärlek kräver sin tid och väldigt mycket kraft. Stundvis vet jag inte vad jag ska göra av mina känslor för det sliter inom mig. Ett förhållande på avstånd skadar. Och det sliter. Och gör ont. Jag finns inte i närheten när jag borde finnas där och han finns inte nära mig när jag behöver honom som mest. Känslorna tar över och jag gråter lite till.

jag avslutar dagens samtal med ett tyst jag älskar dig. och får tillbaka "jag älskar dig också". orden som oftast yttras men som behöver påfyllning. på ett annorlunda sätt.